Njut av Livet

Ja så åkte jag då till Karolinska. Jag och maken tog bilen ner. Våndades, illamående, orolig.
Resan gick bra.
Väl inne på Karolinska sa min mentala hälsa "NÄÄÄ det här vill jag inte".
Kämpade tappert mig till avdelningen.
Pratade med en underläkare som beskrev allt.
Det blev en frågestund med bollande hit och dit.

Jag hade uppfattat, ifrån min läkrare i sundsvall, att detta skulle man göra för att kunna fastställa varför mitt hjärta gör som det gör. Utreda totalt alltså och att denna undersökning skulle ge svar på det mesta.

"NÄ, här är vi så kategoriska att vi tittar ENBART på rusningarna"
Jag trodde hon skämtade!
Senast jag hade en häftig rusning var längesedan...Det är inte det som är det stora problemet, och det hade jag i förväg mailar för att de skulle veta och ha beredskap för ev annan underöskning.
Ja men allt annat då, andningen, blå/lila läpparna, tröttheten, extraslagen....osv....
"De hänvisar vi till hemma sjukhusen, här utreder och behandlar vi enbart rusningarna."
Kan man inte utläsa mer av underökningen frågade vi gång på gång.
"Nja, både ja och nej, om vi hittar rusningen och om det är något intill den så kan man kanske se något mer. Men vi leter efter rusningen och inget mer"

Då bestämde jag mig.
"Då vill jag inte göra det här"

Och så åkte vi hem i regn, snö båst mm.

Så vad resulterade detta i då?
Jo en hejdundrande MAGKATARR ....