Sensation på ön!

Idag hände något helt otroligt sensationellt!
Något unikt!
De som befann sig på Alnövägen runt kl: 17.00 kunde dessutom bevittna det otroliga.
Jag sprang!!!!!
Japp, ni läste rätt.
Jag, Katarina "...." R.... SPRINGA, sprang, sprungit....japp!
Det som inte händer, hände.
Det som inte har hänt sedan åk 9 (pratade mig ur all jogging på gymnasiet), det hände idag!
Och min stackars kollega H blev vittne, bara tur att inte hon satt vid ratten. Vi får vara glada att det inte hände en olycka, avkörning, seriekrock.

Och som min mamma sa när jag berättade att jag varit ute och sprungit:
"VA! varför då??" ( peppande, stöttande mor ;-)..)

Ja varför då????
Jo jag skulle bara tesat att springa typ två lyktstolpar..och så gick det så himla lätt.
Så då sprang jag fyra..
Och sedan längre..
Tänkte att har jag inte dött av mitt krånglande hjärta, astma, fibro osv..så testar vi med det här / eller så dör jag vä inte nu heller.
"Det som inte dödar härdar". - Jag testar
"Människan är av naturen lat" -Jag trotsar

(det enda som oroar nu är att när jag får mina "energiryck" så brukar jag bli sjuk efteråt....och blir jag inte det så lär jag väl få en fruktansvärd träningvärk)

(och näää, jag ska fortfarande inte vara med på VårRuset. Jag tar vänligt men bestämt avstånd från detta jippo)

Kommentarer
Postat av: Doris

Hmm... jag tror nog att du håller på att smygträna till v-ruset.

Var H också ute och sprang?

Lyktstolpsmodellen är bra, den kan lura en att orka mer än man tror, jag brukar också köra på den modellen. Spännande att se om du går försiktigt imorgon, men träningsvärken brukar vara som "bäst" andra dagen efter träningen.

2009-05-13 @ 21:08:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0