Nervositet?
För första gången i livet kommer jag att delta i LidingöTjejlopp.
Och för första gången i livet kommer jag troligen att INTE vara nervös inför tävlingen.
Jag är en tävlingsmänninska.
Jag blir jätte nervös inför alla tävlingar, för jag vill vinna. Vill inte göra bort mig.
Jag blir illamående och kan inte äta.
Men jag tror (vet inte ännu eftersom loppet är i morgon), jag tror att jag denna gång kommer jag att bryta mitt nervositets mönster. Varför?
Jo. Detta lopp har jag ingen möjlighet att vinna.
Jag vet redan innan att mina förutsättningar är usla, och jag kommer troligen inte ens att springa hela utan måste gå i backarna. Jag gör det för att avsluta min utmaning på www.axa.se
Jag får se det som ett träningspass fast med lite mer människor runt om.
Så förhoppningsvis kan jag äta i morgon innan loppet, det underlättar ju eftersom det krävs lite när man ska springa 1 mil.
Hoppas min teori stämmer.
Kommentarer
Postat av: Isabelle
Vet du varför jag tror att du inte är nervös?
Därför att du har ju vunnit redan!!
Vilken fantastisk seger du tagit med både viktminskningen och träningen. På bara ett år. Det finns liksom inget att vara nervös över när man gjort en sådan prestation. I tävlingen mot dig själv är du nummer ett och värd alla guldmedaljer på hela Lidingö. Så spring/jogga/gå med stolthet, det är du värd.
Lycka-till-spark!
Postat av: mamma
instämmer helt med Isabelle
Kram
Mamma
Postat av: Helene Taflin
Detta inlägg skulle lika gärna ha kunnat ligga på min blogg. JAg är också grymt nervös inför alla tävlingar. Jag vill vinna. Igår var jag bara mysigt nervös med ett litet pirr i magen. Helt lagomt. Det var en enorm känsla att springa in på upploppet. Du kommer klara detta galant. Lycka till!!!
Trackback
